en evig väntan

Sitter och följer paulinns flyg på internet, att vänta är det värsta jag vet och är hemma sjäv och har gjort klart mina sysslor och tiden har då aldrig gått saktare än vad den gör nu. Jag är så förväntansfull att jag snart spricker. Har bäddad hennes säng och packat mina saker inför NY, ja allt är klart det som saknas är hon. Det är en underbart känslan efter 7 månader att äntligen få träffa en av sina bästa vänner. Går inte att beskriva, lyckan är obeskrivlig! Snart står både hon och jag på flygplatsen men öppna armar och glädjetårar som rinner ner för kinden precis som på film♥




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0